Logiken bakom vagnsordningen

Under min pendlartid, då jag reste med tåg mellan Linköping och Stockholm, tyckte jag mig få bekräftat att vagnsordningen var en ren slump. Nu vet jag att så inte är fallet. Följande metod använder SJ‘s lokförare för att bestämma vagnsordningen på X2000 och X40 (dubbeldäckaren) inför varje resa.

SJ X2000

Tågtypen som går under varumärket X2000 har över 20 år på nacken men är än idag Sveriges snabbaste. Drivenheten (loket) kallas för X2 och är oftast sammankopplad med fem eller sex vagnar som tar upp till 311 passagerare. Vagnsnumreringen räknas ner från tågsetets manövervagn där lokförare kan fjärrstyra loket. Exempel på vagnsordningar för X2000:

Vagnarna ett (1) och två (2) är första klass medan vagn fyra (4) är bistro. Loket har tydliga nätanslutningar på taket och i motsatt ände av tågsetet finns manövervagnen, som även har handikapptoalett. Tyst avdelning finns i vagn 3 mellan första klass och bistro.

SJ X40 (dubbeldäckaren)

Till skillnad från X2000 kan X40-tågen (Alstom Coradia Duplex) bestå av flera tågset. Dvs. flera motorvagn och manövervagnar. Logiken för vagnsordningen blir således något mer komplex. Vagnsordningen räknas upp från den yttre motorvagnen (med strömavtagare på taket). Ett tågset består av två (2) eller tre (3) vagnar där vagn ett (1) är motorvagnen och vagn tre (3) är manövervagnen. Numreringen räknas sedan upp från varje lok och som att varje tågset har tre vagnar. Ett exempel på en kombination av tågset som ger vagnsordningen för dubbeldäckaren.

Övervåningen på loken är första klass och avdelningen för djur finns i manövervagnarna.

Lita inte på den skyltade vagnsordningen

Enligt min erfarenhet stämmer sällan den skyltade vagnsordningen, vilket visade sig vara befogat. Om något tåg förändras i tågdepån kommuniceras inte detta vidare till trafikledningen som ansvarar för vad som skyltas. Kommunicera mera.

Tweet

Hittills ingen kommentar

Bli först att svara på inlägget!